söndag 8 juni 2014

Äsch! men det är väl bara ett fyllo!!

Ja, vi har nog alla både sagt och tänkt det, i många fall är det nog också så, MEN, i vissa fall inte,
och NEJ, klart man kanske inte tycker det känns sådär jättekul att gå fram till en vilt främmande människa som kanske sitter på gatan eller något, för att höra hur det är.

Jag är likadan själv.  Tyvärr.

Vad majoriteten av oss människor dock inte vet är att symptomen för FARLIGT lågt blodsocker är de exakt samma son för en person som druckit alldeles för mycket alkohol. 
Trust me, i know. Jag har själv börjat komma in på de symptomen, jag har nu under det senaste året slutat känna mig sådär "allmänt konstig" som jag gjorde förut, utan nu börjar jag inte kunna föra ett ordentligt samtal, bli otroligt sömnig och få synrubbningar, kort sagt se dubbelt helt enkelt, och kallsvettas i sinne. Att sedan befinna sig på en flygplats mitt i rusningen när detta händer är inte heller så kul.
Tack och lov hade jag en förpackning "energy  gel" i min väska ( glukos) som jag snabbt kunde trycka i mig och på så sätt få ordning på livet igen.

Imorse var dock värre.
Tänk er att "nästan vakna" men känna så fort man slår upp ögonen hur hela världen snurrar som den värsta tänkbara karusell, nu åker jag inte karusell i den riktiga världen ens så jag har ingen bra att jämföra med.. men jag tror ni fattar.  Man vill kräkas samtidigt som man försöker ta sig upp för att man någonstans där inne fattar att man behöver få i sig något sockerhaltigt. Kroppen lyder inte.
Tänk dig värsta tänkbara bakfyllan ni någonsin upplevt,  multiplicera det med 10.
Detta TROTS att du INTE druckit en  droppe alkohol kvällen innan. Rättvist?! hell no!

Vad gör man då??  Ja, nu sov ju jag hos mina föräldrar så jag visste ju att det fanns folk i närheten, vad gör man då? Jo, då skriker man.  ( Ja,  till och med skrika var jobbigt och gjorde ont.)

Min underbara mamma hörde mig som tur var och kom med en Trocadero jag fick drick samtidigt som jag blundande ( huvudvärk from hell, pga. det låga blodsockret.) Att få i sig nåt matnyttigt i detta tillstånd är då alltså otänkbart som ni kanske förstår. Det hotar starkt att komma upp igen då.
Att man sedan när man äntligen är "så pass i ordning" att man klarar med det relativt enkla momentet att ta ett blodsocker och värde på mätare visar på 3,2 EFTER att man hällt i sig en 33:a vanlig läsk, då var man nog rätt illa däran innan.

 Nu tycker ni säkert att jag inte hade skött mig ordentligt igår kväll, och att om jag hade gjort det så hade detta inte hänt.
Ja,  alltså , man kan ju alltid göra saker bättre/ på ett annat sätt.
Jag var och dansade igår kväll och det var sjukt varmt. Men när jag kom hem där vis 03 så åt jag faktiskt riktig mat innan jag gick och la mig ENBART för att klara mig undan något som detta. Det fungerade ju lagom bra.

Gör om, gör rätt. Enklare sagt än gjort.  Men jag vet att det kommer ordna sig, det  finns inget annat.

En sak kan jag dock säga, och det är att jag har aldrig känt sådan skarp längtan att åka in till sjukhuset pga. min diabetes som jag gjorde idag.  Då mår man ganska tjyvens.

Så, vad vill jag då ha sagt med detta?
Ja,  saker är inte alltid som de ser ut att vara, det KAN ju vara någon som "bara" fått i sig lite väl mycket av det goda som ligger där i gatan, ( då ska man också hjälpa till) MEN det KAN också vara en diabetiker, som DÖR på grund av att  vi tänker "äsch men det är väl bara ett fyllo."

Jag har ett halsband där det står " I have diabetes, please check my blood before treating me." samt även ett armband i gummi.  Vet dock att det är många som inte har dessa.